Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med.
Så här gick det till:
Steg 1
Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. I det här fallet delen med en berättande text, som vanligtvis brukar vara med. Därför fick de liknande instruktion och ungefär lika lång tid på sig att skriva. Jag sa att provuppgifterna brukar vara formade så att berättelsen ska förhålla sig till något: en bild, en mening eller ett tema.
Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med ... säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller ... gestaltande beskrivningar och ... handling.
Steg 2
Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Till veckan efter hade jag skrivit ut ett antal inmejlade texter av olika kvalitet. Eleverna fick ett häfte med fyra noveller (alla fick alltså samma). Eftersom jag hade fördelen att undervisa i tre parallella klasser så kunde jag se till att inte dela ut texter från den klass jag hade för tillfället.
Till detta fick de ett bedömningsunderlag som jag sett till att göra likt det som lärare använder i bedömning av nationella prov i berättande text. Inspiration hittade jag någonstans på skolverket under Bedömarträning. Eleverna fick enskilt eller i par analysera en text i taget och färglägga de rutor i matrisen som de tyckte överensstämde med novellen de läst.
Jag gjorde dem medvetna om att flera av författarna till texterna kände sig ofärdiga och att den ”bedömning” som eleverna gjorde inte skulle komma fram till författaren av texten denna gång. Jag sa också att jag inte kan begära att eleverna förstår vad gränsen går mellan relativt god och god t.ex. Det viktiga var bara att de gjorde ett ställningstagande och satte sig in i vad vi lärare kollar efter.
Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Därefter hade vi en gemensam diskussion/debatt om vilken ”helhetsbedömning” två av texterna borde få. Jag projicierade matrisen på tavlan och en elev fick kryssa i det vi kom överens om. Det blev en bra diskussion om vad som är en bra berättande text.
Lektionen efter fick eleverna förbättra sina egna noveller. Trots att de inte fått någon personlig respons så förbättrade samtliga sina texter avsevärt. Diskussionerna om vad som är kvalitet hade satt spår.
Dessutom kan eleven ge ... omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett ... fungerande sätt.
Steg 3
Efter den första förbättringen fick de även respons av mig och de ägnade ytterligare en lektion till att förbättra sina texter.
Alla mejlade in texterna och jag klistrade in alla texter i en e-bok (med gratisprogrammet iBooks Author).
Vi hade inga lektioner för illustrationer denna gång. Istället infogade jag 10 egna foton, tillräckligt diffusa för att kunna symbolisera lite av varje, här och var i boken.
E-boken la jag upp i vår skolas e-bibliotek bibblis.se
Steg 4
En period förflöt med annat lektionsinnehåll, bland annat nationella prov, riktigtsant.se och arbete med minoritetsspråk, dialekter och närliggande språk.
Sedan var det dags för FLYKT igen. Nu gällde det att läsa och kombinera med bilder.
Eleverna fick i uppgift att ladda ner e-boken från bibblis till iBooks på sina iPads och läsa så många noveller de hann på ca 120 minuter (drygt två lektioner). PS: Jag skrev mest ”läs alla noveller” så att ingen skulle bli klar i förtid.
Nu när det gått en tid sedan eleverna skrev så lästes de med stort intresse. Jag fick tillfälle att lyssna på elever när de läste och samtala enskilt om deras upplevelser.
Därefter presenterade jag den avslutande skrivuppgiften mer utförligt. Eleverna fick skriva fritt med eget upplägg eller följa en mall:
De inlämnade analyserna var jättefina och blev ett bra kompletterande underlag för bedömning. Speciellt de som valt en novell och en bild som inte helt självklart passade ihop vid första anblicken gav bra analyser. Så uppmuntra gärna till att göra det lite svårt.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med ... genom att använda lässtrategier på ett ... sätt. Genom att göra ... sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med ... koppling till sammanhanget visar eleven ... läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra ... underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett ... sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ... sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Här är ett elevexempel så att du får en bild av hur de kunde vara (alla var självklart inte lika utförliga):
”Jag har valt novellen Bort från dig. Den handlar om en tjej som heter Hanna och hennes bror Sam som flyr från sin mamma som misshandlar dem. De flyr till ett barnhem där de kan vara trygga. Huvudpersonen är Hanna. Hennes problem/svårighet är att hennes mamma misshandlar henne och hennes bror. Mamman vill ha makt över dem. De kan inte stanna kvar hemma eftersom de blir slagna. Hannas mål är att komma bort från mamman, till en säkrare plats som barnhemmet. Hon måste få sig själv och sin bror i säkerhet. Jag har valt bilden med taggtråd. Det är tre taggtrådar som går lite snett över bilden. De lutar lite mer uppåt på den vänstra sidan och lite mer neråt på den högra. I bakgrunden är det en tegelvägg som är lite suddig på många ställen. Det är som om någon har stått och gnuggat på många ställen på väggen. Bilden är svartvit. De två översta taggtrådarna är nära varandra medan den tredje är längre ner. På de två översta taggtrådarna finns det fem knutar på varje som syns på bilden. På varje knut finns det ungefär tre taggar som spretar åt varsitt håll. Taggarna ser ut som ändar på en metalltrådar. På den understa taggtråden syns bara fyra knutar. Där har också varje knut ungefär tre taggar. Jag tycker att taggtråden på bilden symboliserar mamman som slår Hanna och Sam. Om man försöker rymma när det finns taggtråd så gör man sig illa. Mamman är taggtråden som håller de tillbaka. Varje knut på taggtråden med taggar är varje slag. För varje slag så får mamman mer makt för att barnen blir rädda. Då blir taggtråden längre och det blir svårare att ta sig förbi. Jag tycker att bilden och novellen passar ihop för att mamman vill ha makt över barnen så hon slår dem. För varje slag blir taggtråden längre och mamman får mer makt. Men man kan rymma även om det är taggtråd. Om man förstör taggtråden som Hanna sparkade undan mammans ben så får man en chans att rymma. Om mamman till slut får så mycket makt så att taggtrådens början har slutit sig med slutet så kan inte barnen rymma. Hanna ville inte låta sin mamma få makten så hon stod emot. Då stoppar Hanna taggtråden från att bli längre och starkare. Men hon får stå ut med skadorna hon själv får. Hanna sparkar till mammans ben så att hon faller omkull. Då öppnas ett hål i taggtråden där de kan rymma.”
Blev du inspirerad?
I så fall har du fyra alternativ:
- Kopiera mitt upplägg rakt av. Berätta gärna hur det går och hör av dig om du har några frågor.
- Gör något liknande.
- Gör bara steg fyra med dina elever. Använd alltså vår e-bok och genomför bara analysen.
- Läs bara de fantastiska novellerna!
Lycka till!