Ofta blir det så luddigt och högtflygande när det pratas om digitaliseringen i skolan. Här är min sammanställning av vad som faktiskt händer eller kan hända i klassrummen.
(Klicka här på bilden för att få fram en mer läs- och printvänlig pdf)
Undervisningsinspiration
Ofta blir det så luddigt och högtflygande när det pratas om digitaliseringen i skolan. Här är min sammanställning av vad som faktiskt händer eller kan hända i klassrummen.
(Klicka här på bilden för att få fram en mer läs- och printvänlig pdf)
En plansch i klassrummet som i ett sammanhang beskriver vad grundskolans ämnen är, i två till tre meningar per ämne. Inga syften, kunskapskrav eller varför. Det är svårt att beskriva komplexa ämnen så kortfattat men det har varit lärorikt. Om inte vi lärare kan beskriva skolans alla ämnen känns det oschyst att skicka eleverna på lektion efter lektion. Diskutera bilden med era kollegor och elever. Kom med förslag på förbättringar så släpper jag nya versioner.
Klicka här eller på bilden för utskriftsvänlig pdf.
Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med.
Så här gick det till:
Fortsätt läsa ”Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT”
Är du sugen på att använda figurerna för lässtrategier som flera av klasserna använder i Årstaskolan? Här nedan finns pdf:er som du kan skriva ut och sätta upp i klassrummet. Även andra format finns.
Barbro Westlund om RT (Reciprocal Teaching):
”Modellen bygger på Browns och Palinscars forskning som påbörjades på 1980-talet.
Eleverna turas om att inneha lärar- respektive elevrollen i smågrupper. På så sätt blir modellen reciprok. Modellen kan användas både i helklass och i smågrupper. De grundstrategier som ingår behöver inte utföras i en speciell ordning utan kan anpassas efter den text som ska bearbetas. Man behöver inte använda alla strategierna varje gång, men bäst effekt ger modellen om man använder mer än en av strategierna åt gången. Eleverna ska veta att en expertläsare använder alla fyra strategierna på ett flexibelt sätt. De fyra grundstrategierna är:
-att försutspå/ställa hypoteser
-att ställa frågor
-att reda ut oklarheter
-att sammanfatta”
(Westlund Att undervisa i läsförståelse, Natur & Kultur, 2012, Stockholm)
Kolla också in materialet på En läsande klass. De har andra figurer, plus en konstnär. Välj vilka figurer som passar dig och dina elever bäst.
Använd fritt under förutsättningarna CC-BY-NC-ND
Bokmärke x4 PDF för utskrift att laminera
Futura i PDF (för utskrift), JPG och PNG
Curioso i PDF (för utskrift), JPG och PNG
Nu närmar sig vintern och i många låg- och mellanstadieklasser är rymden ett populärt tema. För två år sedan jobbade jag och mina tegelbobarn med temat också.
Som en liten komihåglapp och presentation gjorde jag en prezi som komplement till affischerna i klassrummet. Ett problem med affischerna är att allt oavsett storlek och avstånd tenderar att hamna bredvid varandra när man egentligen behöver kunna zooma. Då är prezi perfekt.
Använd gärna min presentation eller gör en egen. Ett annat bra tips är att eleverna gör sin egen prezi som examensuppgift.
En häftig tid på skoldagen är när elever kommer pö om pö på morgonen. Innan skolstarten turas de om att klicka sig fram på bloggen för att läsa i kalendern om vad som kommer att hända, när kompisar fyller år eller vilken lunch som serveras. De tittar också på inlägg om vad vi gjort och vissa inlägg är mer populära än andra vilket också ger mig insikt om vad som fastnar och blir populärt. Även föräldrar stannar och tittar. Behovet av att bli sedd, känna sig viktig och bli tagen på allvar fylls en del av arbetet med bloggen.
Jag kan inte säga att jag jobbar lite men just det digitala inslaget tar inte lång tid i paritet med vad som uppnås, när man väl får lite kläm på det. Tyvärr, eller vad man ska säga, dyker det ju upp nya spännande saker att prova och då tar det ju tid att lära sig det. Det uppstår ju ringar på vattnet.
Men vissa saker sparar verkligen tid och eliminerar missförstånd. Speciellt att planera i en digital kalender, t.ex. med en mobiltelefon, smartphone eller framför en dator. Så fort jag antecknar det för mig själv i min klasskalender så syns det på bloggen, om jag vill det (se mer info under rubriken Kalender).
Man kan lätt tro att man i arbetet med datorer och liknande teknik skulle innebära att vi enbart fostrar framtida programmerare som kommer att sitta framför en skärm och dricka Joltcola resten av livet. Att eleverna ändå sitter framför datorn så mycket, så varför ska vi uppmuntra det i skolan?
Jag menar att vi kan dra nytta av den digitala kompetens som många elever besitter men vidga perspektiven och användningsområdena, även för oss själva. Spelar vi ett spel eller tittar på klipp på Youtube är vi bara konsumenter (inte enbart av ondo dock) men vi har stora möjligheter att utvecklas som producenter med teknikens hjälp.
Vi jobbar mycket med konstnärliga inslag i klassen och med teknikens hjälp kan vi visa upp det vi gör, dokumentera utflykter eller exkursioner i skogen, spara det vi producerar, utveckla det vi producerar och organisera allt vi gör för att se progression i arbetet!
I vår klass hade vi i årskurs 1 något som kallades Uppdragspatrullen. Två eller tre elever i veckan fick ett speciellt uppdrag. Uppdraget hade ofta ett digitalt inslag och jag hade då möjlighet att fokusera extra på dessa elever inom alla möjliga kunskapsområden. Eleverna var mycket ambitiösa i detta då de kände sig utvalda. Det kunde handla om att undersöka något eller att dokumentera. Fokus låg på att göra en enkel arbetsplan samt att dokumentera arbetsprocessen för att sedan redovisa för klassen veckan efter. Jag stöttade dem efter behov och hjälpte dem att göra en redovisning i Notebook eller Powerpoint som vi sedan lade på bloggen med Slideshare (se ovan).
Poängen är att instifta rutiner som man känner att man klarar av. I tvåan för denna klass så hann vi inte med uppdragspatrullen. Då fick en elev i veckan skriva veckobrevet istället och välja bilder etc. Kanske inte lika kul men jag fick lite tid själv med varje elev på ett smidigt sätt.
Så här kan en redovisning på bloggen se ut.
Om man söker på de mest populära klippen på Youtube så är det ofta rätt dåliga klipp, rent tekniskt. En film med en skakig handkamera utan för- och eftertexter kan säga lika mycket som en Hollywood-produktion. Fördelen är också att amatörmässiga klipp verkligen blir av och att de produceras snabbare. Man kan filma något på förmiddagen och lägga upp det innan barnen kommer hem från fritids. Så här kan det se ut t.ex.