Fota mycket och var noga med var du sparar bilderna i datorn och döp mapparna ordentligt, gärna med månad och år, så blir allt lättare att hitta. Låt eleverna fota också. De fokuserar ofta på annorlunda saker vilket ger dig nya perspektiv.
Om du har tänkt infoga bilderna i ett bildspel eller en film så kan det vara bra att redan i fotostadiet fundera på vilken ledd du håller kameran. Det kan spara tid och man slipper redigera och beskära.
Att fota med en mobil duger ofta lika bra som med en kamera, bara man har koll på hur bilderna förs över till datorn, vilket kan te sig olika mellan telefonerna.
Jag sorterar ofta bilderna i programmet iPhoto som är ett standardprogram till Mac-datorer. Där kan jag göra mindre redigeringar men för mer omfattande förändringar använder jag Adobe Photoshop. iPhoto kräver en Mac-dator och Photoshop är dyrt så i skolan får man ofta ta till andra alternativ. På PC-datorer finns ofta Microsoft Picture Manager som standard. Där kan man redigera det mesta. Ett gratis program att ladda ner i utbildningssyfte eller för privat bruk är Photofiltre. Det kan du ladda ner här och lära dig om här. Det du lär dig i Photofiltre kan du sedan använda i andra fotoredigeringsprogram då de ofta fungerar på liknande sätt.
Gimp är också ett bra fotoprogram, som en mer basal version av Photshop, som finns att ladda ner gratis här,
Picasa är ett roligt program som man kan hämta gratis från Google. Där kan man sortera sina bilder, göra bildspel, collage av olika slag, dela bilder med andra m.m.
Olika skolor har olika e-postprogram så det är ju onödigt att gå in på. Jag vill bara säga hur skönt det är att i början av arbetet med en ny kull elever mata in alla föräldrars e-postadresser och arrangera dem i en eller flera grupper. Det tar tid då men man sparar den senare. Finns det möjlighet att mata in befattning så skriv där vems förälder det är så kan du sedan söka på en elevs namn och få fram rätt föräldrar.
Jag använder mig av Googles e-postfunktion gmail.com. Där får man också en personlig kalender när man registrerat sig. I den planerar jag alla lektioner. Jag har där även andra kalendrar, en privat och några andra offentliga som jag prenumererar på, helgdagar, skollunchen och skolans kalendarium m.fl. Alla kalendrar har olika färger och jag kan välja vilka jag vill se i min dator eller i telefonen. Om man vill dela med sig av en kalender på en blogg så kopierar man en kod som man hittar så här: Öppna din kalendersida-klicka på inställningar under Mina kalendrar-välj vilken kalender du vill ha och klicka på den-kopiera koden som finns nere under rubriken Bädda in. Det finns där också möjlighet att anpassa hur man vill att kalenderna ska presenteras. När du är nöjd kopierar du koden och klistrar in den i en widget på din blogg.
Slipp föra över alla födelsedagar till nästa läsår.
Det smidiga med en digital kalender är att man kan bestämma om posten ska återkomma t.ex. varje vecka till ett visst datum (idrottstimme etc.), årligen (födelsedagar, namnsdagar etc.) eller varje dag samma tid (lunchen kanske). Detta sparar tid!
Till skillnad från tekniken innan datorns intrång i vår vardag (rullbandsspelare, ångmaskin, häst och vagn etc.) så är min upplevelse av IT att det lätt går att prova sig fram och experimentera utan att det får förödande konsekvenser. Givetvis kan datorer krångla men inte särskilt mycket när man provar sig fram i ett nytt program t.ex. Programmet frågar ofta i en dialogruta när något kommer och att ändras och då har man en chans till att fundera på om man vill göra förändringen. Om man då vill lära sig mer om hur t.ex. Word fungerar så är det mest fundamentala tipset alltså att prova sig igenom knapparna på skärmen och se vad som händer.
Fråga andra
När jag undrar något vad gäller IT så är det första jag gör att ställa frågan till andra användare på Internet. Ofta skriver jag frågan i en google-sökning och ser vad som dyker upp. Ofta kommer jag till ett forum där någon ställt en liknande fråga och strax under har någon annan vänlig själ gett svar. Är du med i ett socialt forum på Internet t.ex. Facebook eller Twitter så kan det vara värt att slänga ut frågan till sina vänner där, t.ex. Hur gör man två kolumner i word? Man brukar få svar!
På Youtube finns också många instruktionsvideos som människor tycks lägga upp av ren välvilja. Ett bra tips är att i sökrutan skriva det du vill lära dig om och sedan skriva tutorial efter.
Hjälpfunktionen
De flesta program man använder på datorn har en hjälpfunktion där man kan få hjälp i det specifika programmet. Ofta sitter knappen eller fliken högt upp till höger.
PIM
Skolverket tillhandahåller en satsning för att öka kunnandet inom IT i skolvärlden. Den heter PIM -”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. Flera skolor genomgår PIM-utbildningen och personalen där kan då få dokumenterat att de genomgått utbildningen efter avlagda test. Men man kan ha stor nytta av att kika in på sidan även om man inte är ansluten via sin skola. Utbildningen, som är på distans i den takt man väljer, med videosnuttar, text och bild, går igenom basala och mer avancerade it-områden som text- bild och videoredigering, e-post, statistik, grundkunskaper m.m.
Webbsidor
Vill man lära sig mer om hemsidor så är Webbstjärnan ett bra alternativ till förkovring. Det är en skolsatsning från .SE – Stiftelsen för Internetinfrastruktur, som förvaltar Sveriges toppdomän .se. Webbstjärnan är i grunden en tävling för oss elever och lärare som ska sporra till att använda Internet mer i undervisningen. Men man behöver inte vara med i tävlingen för att ändå ha nytta av deras sida. Dessutom kan man hos Webbstjärnan ladda ner flera intressanta handledningar om Internet, t.ex. om hur man skapar en egen hemsida med verktyget WordPress. Tegelbobarn.se är uppbyggd med detta verktyg. Webbstjärnan arrangerar också kurser för oss som är verksamma i skolan.
När jag började blogga med min klass så tyckte jag att det absolut enklaste sättet att starta var att skaffa sig ett gmail-konto och gå in på blogger.com.
Det är ett google-verktyg. Adressen till bloggen blir dittnamnpåbloggen.blogspot.com. Detta verktyg använde jag förra terminen. Då såg bloggen ut så här. Sedan kände jag för att utveckla till WordPress, som detta är. Man kan lätt importera en blogg till en annan. Inget behöver gå förlorat för att man byter verktyg. Nu i efterhand har jag förstått att det förmodligen hade varit lika enkelt att börja med wordpress, speciellt eftersom man får så mycket hjälp av Webbstjärnan om man vill det.
Här följer också tre korta filmer med mig och Martin om hur man kommer igång med ett konto på wordpress.com
Ystads kommun har en startsida för alla pedagoger där som heter Skolväskan. Där kan man få tips om nästan vad som helst vad gäller IKT i skolan. Läs även Joachim Thornströms blogg, mannen bakom Skolväskan.
På Skolverkets Multimediabyrån finns små kurser och beskrivningar om nästan allt vad digitalt heter. Bra och pedagogiskt upplagt!
Länkskafferiet är en sida där du kan hämta massor av inspiration. Den drevs av Skolverket förut men numer tillhör den Umeå universitet.
Utbildningsradion har en sida som heter Didaktikens verktyg där du också kan få massor av tips. Den tar också upp en hel del teori och forskning om hur vi historiskt valt verktyg för lärande. Denna sida passar mycket bra för fortbildning och diskussion på skolan eller i arbetslaget.
Annars är det bara att leta runt och glöm inte att tipsa varandra när ni hittar något bra.
Jag använder bloggen/webbsidan till allt jag vill förmedla mellan föräldrar, elever, nära kollegor och mig själv. Självklart finns det situationer när lappar, mejl, eller en muntlig kommunikation är mycket bättre och då är det ju det som gäller. Man kan ju inte kräva att alla har tillgång till dator hemma t.ex. Så skriver jag ett veckobrev i bloggen så sätter jag alltid upp samma text i pappersform i hallen där föräldrar kan läsa vid hämtning eller lämning.
Tycka vad man vill om alla bloggar som florerar på nätet idag, men verktyget har oändliga möjligheter att utveckla skrivandet i skolan. Oavsett om eleverna har i uppdrag att recensera böcker, skriva om ett museibesök, skriva sagor eller bara kommentera det som står så får allt de skriver en mottagare, vilket gör det mer motiverande för dem att skriva.
Dessutom har man med webbsidor möjlighet att uttrycka sig mer multimodalt, t.ex. med film, foto, radio, tankekartor, musik etc.
En annan pryl som blivit mycket användbar i klassrummet är något som fått smeknamnet ”Svankameran”. Den kan beskrivas som en overhead-apparat med en kamera istället för spegel. Under den lägger vi teckningar eller andra små saker så att alla kan se samtidigt. Mest användning har den fått under högläsningen. De elever som vill kan läsa med i texten och alla kan se de eventuella bilderna. Dessutom har man som lärare möjlighet att röra sig fritt i klassrummet efter behov samtidigt som man läser.
I början av läsåret 09/10, alltså när jag startade med en ny årskurs 1, hade vi ingen SmartBoard (interaktiv skrivtavla/whiteboard) i klassrummet t.ex. men jag ville inte vänta med bloggarbetet för det. Vi hade en videoprojektor som inte användes så mycket så den ihopkopplad med en dator och ett par högtalare fick duga så länge. Några månader senare fick vi en Smartboard som var till stor hjälp av många anledningar. Vi kunde använda oss av Internet, film och bildvisning på ett sätt så att alla ser samtidigt, samt spara allt vi antecknade på tavlan för vidare arbete en annan gång. Givetvis finns det många andra fördelar med interaktiva skrivtavlor (finns fler fabrikat än SmartBoard) som jag inte ämnar gå in på här.
Tänk verkligen igenom om det är en smartboard du behöver för de kostar en hel del. I kombination med andra apparater kan det räcka med projektor.
Det är lätt att låsa sig vid argumentet ”Vi har ju inte tillräckligt med datorer, kameror etc” eller ”Vi har ju inte fått utbildning eller tid att lära oss”. Inget ont om utbildning och gått om pengar till teknik, men frånvaron av detta behöver inte sätta stopp för allt. Med fantasi och inspiration från andra kan man komma långt. Dessutom kan det i förlängningen generera teknik och utbildning. För de som bestämmer över pengar på olika sätt i skolan satsar ju förhoppningsvis pengar på någon som har ett driv och en vilja. Där man vet att resurserna kommer att användas.
